Familjen i dalen. Flygare-Carlén Emilie
Чтение книги онлайн.
Читать онлайн книгу Familjen i dalen - Flygare-Carlén Emilie страница 8
Название: Familjen i dalen
Автор: Flygare-Carlén Emilie
Издательство: Public Domain
Жанр: Зарубежная классика
isbn:
isbn:
För att bli rätt välkommen företog han sig nu att skära säfpipor, och allt under det han skar och sjöng – ty Calle diktade också visor – blickade han upp mot den intressanta bruna muggen…
Men hvad gjorde emellertid Nanny?
Läste hon någon bit, såsom hon ofta brukade på lediga stunder? Eller gick hon att drömma vid källan och bada sina fötter, såsom hon gjorde ännu oftare?
Nej, hon var nöjd med sin sysslolöshet, hvilken också slutligen belönades, ty bäst hon stod der vid fönstret och tänkte på … naturligtvis … ingenting, fick hon längst bort emellan kullarna och träden se framskymta en grön rock, och slutligen syntes den tätt invid källan.
Rockens egare, den unge mannen med renseln, han, som kallat Nanny sin lilla najad – en benämning, den han trodde att hon icke förstod – kastade sig ned bredvid klippan och började se sig omkring.
Kanske väntade han på någon?
Några ögonblick trippade Nanny fram och åter mellan fönstret och dörren. Hon kände en ganska stark oro: längtan ville drifva henne ut, blygheten höll henne tillbaka.
Hvarför hade hon dröjt så länge med sin vanliga lilla lustvandring? Hon hade ju icke väntat någon!
Slutligen – hur hon funderade – fattade hon dock hatten och ilade nedför trappan.
5
Den första otåligheten
Nanny hade hunnit till sista trappsteget, då hennes svägerska med blossande kinder och hastiga steg kom tillbaka från ett ärende i grannskapet.
När hon först fick se den unga flickan, sköt hon halmhatten längre ned öfver ansigtet och ärnade gå förbi henne med lika stor snabbhet som den, hvarmed Nanny stod färdig att flykta ut.
Men Nanny hade ej väl kommit till förstugutröskeln, innan Magda yttrade:
"Hvart går du?"
"Jag … jag tänkte att gå ut lite."
"Du bör akta dig – bäst det är, blir du stora flickan."
"Än se'n då?" frågade Nanny förundrad.
"Åh, fattiga hederliga qvinnor ha ingen rättighet att gå ut!"
"Hvad säger du?"
"Jag säger att vår Herres sol och vatten och ängar och träd blott äro till för förnämt folk, som kan se alltsammans från vagnar eller vackra segelbåtar."
"Men, kära Magda, du som alltid…"
"Tyst, barn du förstår ingenting du af all den smädelse och allt det hån, som vi qvinnor af en viss klass äro skapade för."
"Icke äro vi väl skapade för det heller?"
"Jo jo … men vi borde också vara skapade fula som synden för att få behålla åtminstone vår ärlighet – ty på vår blygsamhet tror ingen."
"Store gud", tänkte Nanny, "skulle det der vara sant, så…"
Magda, som för några ögonblick hållit handen hårdt tryckt mot sin brännande panna, upplyfte den nu, och såväl af uttrycket i hennes svarta ögon, hvilkas strålar tycktes kasta ett guldskimmer öfver hennes mörka hy, som af den stolta höjningen på hennes smidiga hals såg man att hon återvunnit väldet öfver sig sjelf.
"Jag oroar dig, stackars Nanny!" återtog hon med en förändrad, mild ton. "Jag kom ej ihåg att du ännu är som en dufva, hvilken knappt lemnat dufslaget. Men jag var ledsen – man blir det ibland, utan att rå för det."
Конец ознакомительного фрагмента.
Текст предоставлен ООО «ЛитРес».
Прочитайте эту книгу целиком, купив полную легальную версию на ЛитРес.
Безопасно оплатить книгу можно банковской картой Visa, MasterCard, Maestro, со счета мобильного телефона, с платежного терминала, в салоне МТС или Связной, через PayPal, WebMoney, Яндекс.Деньги, QIWI Кошелек, бонусными картами или другим удобным Вам способом.