Mythologia Fennica. Ganander Christfrid
Чтение книги онлайн.

Читать онлайн книгу Mythologia Fennica - Ganander Christfrid страница 9

Название: Mythologia Fennica

Автор: Ganander Christfrid

Издательство: Public Domain

Жанр: Зарубежная классика

Серия:

isbn:

isbn:

СКАЧАТЬ såsom en god Pil-smed, anroptes äfven vid Pestskott —

      Jollama puskuja puserran,

      Ampu-tautia ajelen;

      Itte llmoinen Jumala,

      Itse Wanha Wäinämöinen,

      Itse Seppo Ilmarinen

      Täsä myöskin tarwitahan,

      at utdraga pest-skotten.

      IMMI, En kärleks-mö – Finnarnes Astrild, som skänker ej mindre oro än ro, bryr och sårar de dödeligas hjertan. Se Pohjolan impi.

      INARI, En af Stygis hiskeliga brådstupande forssar. Inarin wesi,Pohjolan puolesa; et afgrundens träsk ytterst i Norden; dit troll,

      samt alla onda vålnader och gastar hänvises. Se Aluen-järwi och

      Ihari. R.

      Tuonne ma sinun manoan

      Inarihin ilkiähän

      Rutian koskehen rumahan,

      Kust et kuulu kuuna päänä,

      är et Exorcisternes trogna votum mot det onda.

      INDOMIEHET, samme som Tietäjät, eller lika med Grönländares Angekokker och Persernes Magi – trodde sig veta alla hemligheter: om något var bortstulit, en häst bortrymd, eller någon skada skedd; så viste de beskrifva alt, endast de sågo i en bränvins-bägare: de viste säga om man hade at förvänta lyckelig eller olyckelig utgång på et ärende, om giftermål &c. Desse voro Läkare, som äfven frånvarande kunde bota, om något af den sjukas kläder eller husgeråd til dem hämtades.

      De föreskrifva åtskilliga narraktige botemedel, såsom at gå omkring en kyrka, eller om natten inpå kyrkogården &c. och den som af deras cur ej blir frisk, beskylles at icke hafva observerat alla deras löjeliga uptåg och föreskrifter, eller säger man, at en ond ande eller menniskja varit förhinderlig m.m.

      Desse Tietäjät, eller vise Gubbar, sökas på flere mils väg. De äro altid försedde med vidskeplige amuleter, t.ex. menniskjo-hufvudskallar, ben, stoft från kyrkogården, ormhufvuden m.m. hvarmed de tro sig uträtta alt. Ingen törs förtörna desse allvetande herrar; ty då rasa de, bita tänderna, deras hår resa sig, de hoppa af enthousiasme up i vädret, stapla fram några ord, stampa med fötterna och bärga sig som fullkomligen rasande; därföre kallas de Indo-miehetjotka owat innosansa, haldiosansa liikkuwat – Myrrys miehet – Se Haltia, Tietäjät, Noider eller Noidat, Myrrys miehet.

      JABMIAIMO, Lapparnes Wallhall eller Gripnis-Salar, Finnarnes Tuonela, Manala, dödens boning, et stycke ned i jorden. När någon dör, säga Lapparne, at själen är faren til Jabmiaimo. Äfven mena de, at själen är faren til Jabmiaimo, när man är blefven sjuk, hvarföre Lapparne sluta, at kroppen vil komma efter och dör. Då de falla i sin ecstas eller dvala (Lappi lankeepi loween); fara de til Jabmiaimo; när Noiden är kommen til Jabmiaimo, begärer hans slägt, at själen må äterkomma i kroppen och menniskjan framdeles lefva. De sjungas dädan up med troll-Runor. Sidenius.

      Alla döda äro i Jabmiaimo lika så väldiga, som de hafva varit häruti verlden, och de få en ny lekamen i dess stad och ställe, som här förrutnat i jorden. Se Rotaimo, Rota och Tuoni. Jabmiaimo kan jämföras med gamla Göthernes Gripnis-Salar; de döda hjeltars boning och hemvist, där de möttes och bodde i de dödas rike. Här satt Jallwadur på en gyldene stol, och omkring honom de berömdaste hjeltar, hvilka verlden någon tid sedt. Här sjöngs Gymesliod, en sång, som förnögde de aflednas öron i Gripnis-Sal eller Jabmiaimo.

      Конец ознакомительного фрагмента.

      Текст предоставлен ООО «ЛитРес».

      Прочитайте эту книгу целиком, купив полную легальную версию на ЛитРес.

      Безопасно оплатить книгу можно банковской картой Visa, MasterCard, Maestro, со счета мобильного телефона, с платежного терминала, в салоне МТС или Связной, через PayPal, WebMoney, Яндекс.Деньги, QIWI Кошелек, бонусными картами или другим удобным Вам способом.

      1

      Profess. Henr. G. Porthans Disp. de poësi Fennica P. V: ta p. 94. – Adde, quod in plurimis (sc. Runis Magicis) Mythica illa rerum incunabula, quae narrant, studio plerumque indicantur obscurius; ac Mythologia praeterea prisae Fennicae ratio hodie fere ignoratur, unde munia & attributa Idolorum Veterum, quorum saepe mentio injicitur, aegerrime explicantur; ut allusiones taceam ad instituta & mores Majorum jam antiquatos.

      2

      Se Prof. Meiners hist. Doctr. de vero Deo, p. 162. sq. Jämför Gottfried Less Geschichte von Religion, tr. 1784 i Göttingen i 8:o. I. Theil pag. 90.

      3

      Af Botins Sv. hist. p. 10

      4

      Se Prof. Gadds Företal til Kyrkoh. och Probst. D Nils Idmans afhandl. om Finska och Graekiska Språkens gemenskap.

      5

      "Den äldsta Verlds-Historien består af idel Original urkunder eller Historiska Sånger, såsom de enda minnesmedel hos alla gamla folkslag, och med hvilka de första menniskjorna sökte, at hos sig bibehålla och til efterverlden öfverlämna de märkvärdigaste – " Jerusalem loc. cit. pag. 185. "Gamla Kämpe-Visor hafva länge uti Norden förlustat hopetals samlade åhörare, och samma bruk är ännu hos de vilda Americaner gångbart." En gammal Mans Bref til en ung Prisns 2. Del. sid. 304. ed. 1785.

      6

      D. N. Idmans Afhandl. l.c, paz. 9. not. c.

      7

      De convenientia Lingva Hungarica cum Lapponica, Praeside Ihre, Upsaliae 1772. cfr. De origine lingvarum P. 11. Praes. Ihre, Upsaliae 1761.

/9j/4AAQSkZJRgABAQEASABIAAD/2wBDAAMCAgMCAgMDAwMEAwMEBQgFBQQEBQoHBwYIDAoMDAsKCwsNDhIQDQ4RDgsLEBYQERMUFRUVDA8XGBYUGBIUFRT/2wBDAQMEBAUEBQkFBQkUDQsNFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBQUFBT/wAARCAMeAjoDAREAAhEBAxEB/8QAHQABAQEAAgMBAQAAAAAAAAAAAQACBgkFBwgEA//EAHEQAAEDAQUGAQYFCBEODAMHBQEAAhEhAwQFMUEGBxJRYXGBCBMikaGxCRQVMsElQnOys9Hh8BYXIzM1OFJVYnJ0dYKDtNPxGCQmJzQ2N0NERWNkkqIZKFNUVmWEk5SjtcNGldRmdoakxNLjR1eFlsL/xAAcAQEBAAIDAQEAAAAAAAAAAAAAAQIFBAYHAwj/xABHEQACAAMEBAoFCgcAAgMBAQAAAQIDEQQFITEGQXGxEhM0UWFygZGhwTIzNbLRFBYiI0JSU4LC4RUkYpKi0vAlQ

1

Profess. Henr. G. Porthans Disp. de poësi Fennica P. V: ta p. 94. – Adde, quod in plurimis (sc. Runis Magicis) Mythica illa rerum incunabula, quae narrant, studio plerumque indicantur obscurius; ac Mythologia praeterea prisae Fennicae ratio hodie fere ignoratur, unde munia & attributa Idolorum Ve СКАЧАТЬ