Mythologia Fennica. Ganander Christfrid
Чтение книги онлайн.

Читать онлайн книгу Mythologia Fennica - Ganander Christfrid страница 6

Название: Mythologia Fennica

Автор: Ganander Christfrid

Издательство: Public Domain

Жанр: Зарубежная классика

Серия:

isbn:

isbn:

СКАЧАТЬ maito maahan pääse,

      Puna peltoon putoa.

      Kom hit, här behöfves

      Du väna qvinna Helka,

      Stoppa til med muld torf,

      Mylsja med tåteltafs

      Det uprifna hålet,

      Täck med små stenar,

      At mjölken ej må nedrinna,

      Den röda bloden drypa i åkern.

      HELWETTI, Plågo-rummet för de osälla efter döden; dit, och til

       Kipumäki, hänvisa ock troll ofta plågorne. Deriveras af Svenska ordet Heel, som emottog dem, som ej voro märkte i tiden med Sverds (Geirs-uddi), och sägnade de döda, som lefvat väl.

      HERHILÄINEN, (En Bålgetinge) i Runor; upkom då Karilainen stötte med sin häl i jorden. Se Karilainen.

      HIIDEN eller Hijjen Emäntä; Hijsis Stygga hustru; af dess sträfva hår togs strängar til Wäinämöises nya och märkeliga harpa.

      Kust' on kielet kantelossa?

      Jouhista hywän orihin,

      Hiuxista Hijjen emännän,

      Weden wahoista walitut,

      Se Hijsi.

      HIIDEN eller Hijjen HEIMOLAINEN, Hijsis Slägtinge och anförvandt. Wuorten- haltia Hupiat rectius, Upia, en som förvarar och gömmer malmstreken i berg – Bergs-rå.

      HIJJEN-HEVONEN, en helfvetes Fri-trafvare, hvarpå troll och sjelfva Pesten skjutsades til afgrundens klippor. Pesten (Rutto) får denna skjutshäst på följande sätt:

      Lähe kumma kulkemaan,

      Maan paha pakenemaan,

      Ihosta alastomasta;

      Kyllä mä sullen annan kyyin

      Ja annan ajo hewosen,

      Jonk ej kynnet jäällä nuljak,

      Jalak räiskyk kalliolla,

      Sija tuonne kunna käsken,

      Otas Hijjestä hewonen,

      Warsa wuoresta walihtek,

      Kotiis männäxesi;

      Kuin sinä liet kyytiä kysywä,

      Anowa ajo hewosta:

      Tunnema sinua manoan,

      Ajoaxes hyvästi,

      Tuonne Turjan kallioon,

      Wuoreen teräxiseen;

      Aja sitten kalliot kowastik,

      Pesät Hijjen pelmuutak.

      Kotiisi männesästi

      Hijjen hirmu kankahia,

      Ikusseen helwettijn,

      Jost et kuulu kuuna päänä

      Ilman sinä ikänä:

      Mäne sinne kunne käsken

      Lapin sysmän synkiään,

      Pohjan pellon penkereen,

      Mäne tuonne kunne käsken

      Pimiäseen pohjolaan.

      Far tilvägs du underliga,

      Fly du landsplåga

      Ifrån det nakna hullet;

      Nog skall jag ge dig skjuts,

      En häst at köra med,

      Hvars hofvar ej flinta på isen,

      Hvars fötter ej snafva på hällan,

      Kör dit jag ber dig,

      Tag häst ifrån blåkullan,

      Välj dig en fola ifrån berget,

      Til din hemresa,

      Om du frågar efter skjuts,

      Och begärar en trafvare:

      Jag manar dig dit,

      Så at du må köra friskt,

      Dit til fjälls i Norrige,

      I ståhlhårda berget;

      Kör sedan hårdt på hällarne,

      Häf Blåkulls ugnarne huller om buller.

      Då du far hem.

      Efter blåkulls hiskliga sandmoer,

      Til den eviga afgrunden,

      Hvadan du ej hörs någonsin,

      Ej heller syns i evärdeliga tider:

      Far dit jag visar dig,

      In i Lappmarkens tjockaste skog,

      I nordens åkerbrink,

      Far dit jag ber

      I den mörka Norden.

      HIJJEN-HIRWI, de Göthers Alpandir, et ohyggeligt djur, på hvilket Sigurd ridit. Peringskjöld gör det til en Elephant. I Finska Runor är det en elg; Hijsis tamde dragoxe. Af des tagel togs afven harpsträngar til Wäinämöises välklingande harpa. Hiwuksista Hijjen hirwen, karwoista merikateen.

      HIJJEN-IMMI, en Hijsis hus-jungfru, en dugtig möja; också af dess sträfva tagellika hår tog Wåinämöinen strängar til sin harpa.

      Teki harpun hauwwin luusta,

      Kandelen kalan ewästä,

      Pani kielet kandeleseen

      Hiuxista Hijjen-immin,

      Jouhista uwet orihin.

      HIJDEN-KIUKAAT, eller luolat, i Björneborgs Lähn, stora stenrösar eller Jättegrafvar, dylike, som ock finnas i österbotn; förmenas vara af Hijsis slägt och afföda upstaplade, dels nedfallne boningsrum, dels Grift-ställen ifrån Braane-åldren; hvartil märken funnits i de qvarlefvor af karl- och häst-rustningar, som ibland aska och bengrus träffats under desse stenhögar, hvilka finnas på ansenliga högder i skogarne – Se Jätit och Åbo Tidn. 10:de årgången för år 1783, p. 186 – och 9:de årgång, för år 1782, sid. 221 och följ.

      HIJJEN-KISSA, Se Kipinätär.

      HIJDEN-LINNA, et upstapladt berg, af Hijsi utsedt til Slott Paldamo

      – Se Kalewan pojat.

      HIJJEN-LINTU, i.e. Ampiainen, så kallades Getingen, och ansågs för en blåkulles fogel.

      HIJJEN-PESÄT, Bergstrolls boningsrum, Se Hijjen-Kiukaat och Hijjen hevonen.

      HIJJEN-RAKKI, En helfvetes hund, cerber, furie —

      HIJJEN-RUUNA, en underjordisk häst. Se Hijsi.

      HIJJEN-WÄKI, alt Hijsis husfolk, en gruflig skara af plågoandar, som uphetsas af troll på dem de vilja illa. Voi Hijjen väki är en af små-svordomarne.

       Hijsi hade et väl försedt hushåll: hus och hem, hustru och barn, hästar, hundar och kattor, som alle voro af et argt kynne och likadana med sin husbonde.

       Hippa var en af Hijsis döttrar, som i lag med Kalma gaf brådtom åt tjufvar, at återhämta det bortstulna. Se Kipinätär; och alle föregående artiklar under Hijjen och Hijsi.

      HIJLITÄR, En af skogs-dejorna i Nordanskog, som skulle förtaga svedan af brännsår. Hon anropades vid СКАЧАТЬ