Mythologia Fennica. Ganander Christfrid

Чтение книги онлайн.

СКАЧАТЬ Taiwoisen yhdexän,

      Taiwas puolen kymmenettä.

      Meni ajna mennesään,

      Wieri ajna wiertessään

      Keskellen Alaman järwen,

      Nieli tuon tuli Soroisen —

      ALOEN-järwi, Finnarnes Styx, i högsta Lappmarken. En eldpuss; där elden fanns i en sarf. Då Ilmarinen och Wäinämöinen slogo up eld, for en eldgnista i Alue-träsk, som deraf 3 gångor i sommarn uptorkades, så at Stengruset på botnet syntes. Där drogs sedan not, at upsöka elden; först med en not af bast, och man fångade väl fisk, men ej den hvari elden var; sedan gjordes en annan not af lin och hampa: J. Maria rodde och Wäinämöinen satt i styret; noten drogs mot och med strömmen; och då fångades en krampfisk; men hvarken Wäinämöinen eller Maria tordes gripa den. En svart karl 3 tum hög steg då up från hafvet, som hade stenskor, en hjelm af flinthårda hällen, långt hår til hälarne och skägg alt til midjan: han släkte med bara händer Krampfisken, fann i den en lax, i laxen en gädda, i gäddan en sik, i siken en sarf, i sarfven et rödt nystan, i nystanet eldstrimman och elden, hvars sveda och värk sedan manas och hänvises til Kipumäki.

      ALWA-järvi, En insjö vid Kammola hemman i Wijtasaari Socken, där rudera funnits vid en källa af fordna tiders åbyggnader djupt in i jorden, vid hvilkas gräfvande flere blifvit illa betagne, samt sårade med blemmor och utslag på kroppen.

      Denna Alwa-järwi insjö såsom ock Pudasjärwi Sjö äro förr besökte af Tavastlänningar för fiskeri: – Krono-skyttar hafva först nedsatt sig här på orten. Af de 3 första som här stadnat at bo har en hett H. Leppänen, den andra uptagit Urpela hemman vid Kiwijärvi Sjön, den 3: dje med tilnamnet Hassinen stadnat vid Alwa-järvi forssen, och förmenas, at alla desse varit Savolax-boer, hvilka uppå någon viss årlig ränta bekommit Kongl. tilstånd, at uptaga denna ort.

      I en gammal Runa om eldens upkomst heter det: Tuosta tuo tuli soroinen, pahan tehtyä pirahti, Alwejärwen ala päähän —

      ALUEN-jarvi eller Ljemon-wesi, en så eldhet Sjö, at ock Sjöfoglarne där ömkeligen qvidde:

      Koskelot kiwuttelexen,

      Keskellä Aluenjärwen

      Tuon tuiman tulen käsissä,

      Waiwatessa walkiaisen.

      AMUND den 6:te. Sextus Rex Finlandiæ, vestes pelliceas, quæ tum in usu erant, auro argentoque distingvi curavit, vestes autem corpori proximæ a capite ad calcem cohærebant. Messenius in Chronic. Finland. Mscr. Limnels Disp. de Tavastia p. 17. Praes. Hinr. Hassel, Aboæ.

      ANTERETTOIN, Löylyn-haldia: en bad-patronessa, som förvarar sår, at ej värman i dem ingår. Se Auterinen.

      ARNGRIM, Audins Präst i Finland. Se Aate.

      ASAR, Se Esiwalda.

      AUDE, Se Aate.

      AUTERINEN, Bad-qualme. Finnarne äro mycket rädda, at badångan skall gå i et öppet sår, hvarföre de hafva Löylyn Sanat eller Synty, som äro Signelser til bad:

      Löyly poika Auterinen,

      Auterettären tekemä,

      Hiki wanhan Wäinämöisen,

      Herran hengestä hywästä.

      AUTERETAR & Auterinen: så kallas badet i Runor, och anses för botande och sundgörande Gudomligheter; ty Finnarne viste ej af bättre medicament än badstugugång.

      ÄHKY, en sjukdom med bukref, troddes vara Äimeröises Son.

      ÄJÄTÄR, en af Juuttaas döttrar; däggade ormar.

      ÄIMÄTÄR, en stolt mö, blef hafvande af vårvädret; födde vargar.

      ÄIMERÖINEN, ordsak til res, Ähkys fader.

      ÄMMÄN-Koski, Se Qwena ström och Cajana.

      ÄRJÄMÖINEN, en kall buse, med rimfrost, stel och skyf; härmed förstås en sträng alfvarsam vinter. Se Puhuri och Hyytämöinen.

      BEIWE, Solen: Lapparne räkna Solen ibland sine Gudar, som äro längre ned i luften. – De offrade åt Solen, på det hon skulle skina väl och befordra gräsväxt och hvita Kreatur, samt åto gröt om midsommars qvällen Solen til heder; de offra ock åt Solen för åtskilliga Sjukdomar, besynnerligen för mangel på förstånd. Lenardt Sidenius.

      BERG-Finnar. Se Aate, Winder, Jätit, Joter.

      BJARMER, Se Jumala.

      CAJANA – De Gamlas Qvenland, eller Amazoners land, singeras hafva fått namn af Janus, en afgudabild, som nedslutit utför Ämmänkoski, då Finnarne ropat; Ca – Janus! Se Janus! jämför Qwenland, Qvenaström.

       Cajana Slott är funderadt i K. Carl IX tid 1606 af Clemens

      Eriksson, mot Ryssarnes anfall, 15 mil ifrån Ryska gränsen. 1716 in

      Jan. intogs det af 4000 man Ryssar. Se Ol. v. Dalins Sv. R. bist. 3.

      D. p. 562.

      DOMALDER, Se Aate, Joter, Jätit. Domalder hämnades grymmeligen Finnarnes trolöshet emot sin Fader, däraf blef han kallad Jota Dolgi eller Finnarnes fiende.

      DRIFWA, Finska Höfdingen Snö eller Nieus dotter af Fornjoterska stammen, Wanlands, den 6:te Upsala Konungens af Ynglinga Stammen, gemål; Wisburs moder, som hon födde i Finland; hon förgjorde sin man. Se Aate.

      DUMBR, Konung i Öster- och Wästerbotn. Se Verelii not, ad Herv. S. p. 27. Han regerade vid pass A. C. 867. Messenii Scond. Illustr. T. X. p. 4. Pet. Nic. Mathesii Disp, de Ostrobotnia p. 3 & Stecksenii de Westrobotnia p. 15.

      EGRES, skötte ärter och bönor, rofvor, kåhl, lin- och hamp-växten.

      ENARA träsk, en af Sveriges urgamla gränsor, längst up i Lappmarken.

      ERÄ-pyhä, offer-hälla i Orihwesi, af samma sorte som Lapparnes parse-ware, Se Uhri-paikka.

      ESIWALDA, kallas all öfverhet af Finnarne. Grefve Bonde, i sit tal om Finnarnes härkomst uti Kongl. Vitterhets Academien, skrifver Aesiwalda, Som han deriverar af Asar, eller de sednare Nordens inbyggare, Som kommo från Asien under Oden den yngres anförande.

      ETELÄTÄR, Sjelfva Sunnan-vädret, anses per allegoriam, som en ljuslig och vän Mö, och kallas Etelätär neiti nuori. Hon anropades af Hofslagare eller hästgällare, at svalka luften ifrån Östan och Wästan. Bön til henne lyder sålunda:

      Etelätär Neiti nuori,

      Ijätäk ijästä pilwi,

      Nosta lonkka luotehesta,

      Syrjin yhtehen syseä,

      Lomatuxen loukautak,

      Sada mettä Taiwoisesta,

      Sima pilwistä pirota,

      Teoxillen tehtäwillen,

      Panoxillen pantawillen

      Se Rana-neida.

СКАЧАТЬ