Mythologia Fennica. Ganander Christfrid

Чтение книги онлайн.

СКАЧАТЬ porossa pyöri,

      ypenesä kyynärwarsin.

      Oris juoxi Pohjolasta,

      Jonk on lampi lautaisella,

      Wesi selwä selkä luula:

      Ottipa siitten hyytä,

      Otti jäätä jähdyttöä,

      Suusta pohjolan orihin

      Tuolla hyyllä hyyvvytteli

      Tuolla jäällä jäähytteli

      Paikkoja palaneita

      Lihan tuiki tullehia.

      HIJSI, En mägtig Gud eller Gudinna, som fredade för skogsdjur, men var i sig sjelf förfärlig; dyrkades på flera ställen i Finland, hvarom än vitna orter nämnde efter honom, til åminnelse af dess dyrkan: t.ex. Hijden-wuori, Hijden linna &c. Hijsi är til namnet mycket lik de Ægyptiers Gudinna Isis, Osiris syster och maka, bägge födde af Saturnus; bonarum artium, morum & agriculturæ promotores.

      Se Wennerdahls Mythol. och Suidas.

       Hijsi ansågs för en grufvelig stark Jätte, grym och förfärlig; hvilken dref Björnar och Vargar som lamb. Agricola säger: Hijsi metseleist soi woiton. i.e. Hiisi de feris largitus fuit victoriam.

      It. med Hiisi förstås så väl Blåkullan, som Hin Onde, då det säges: mene hijteen, far til faners; mistä hijjestä se tuli, af hvilket elakt rum kom han? jo sen hijsi wei: woi hijsi toki, det var Hin – vox indignantis & admirantis.

       Hijsi är af flere slag: 1:o Wesi hijsi, 2:o Mettän hijsi, 3:o Wuori hijsi eller Hijden wäki – desse alla, näml. vatn-, skogs-, bergsrån, tro trollen sig kunna uphitsa och utcommendera, at qvälja och plåga i synnerhet tjufvar, at göra en döf, blind, darrande, och med flere sjukdomar behäftad; en sådan önskan är denna:

      Ken katehen Kahtonowi,

      Silmin kierin kexinöwi,

      Ken kuujalla kuunnelwoo,

      Wälillä wäjystänöö,

      Hiijen hursti hurmehinen,

      Korwiin kohettuoon

      Korwin kuulemattomaxi.

      Ho som afvundsamt ser,

      Koxar med sneda ögon,

      Den som lyss på tåget,

      Lurar på vägen häremellan,

      Hin ondes blodiga duk,

      Må svepas om hans öron,

      Så at han blifver döf.

       Hijsi eller Hijttis, anses för Hijsis fula och stygga boning. Et hiskeligit ställe; helfvete. Run. Hijden hijli huonet – Flere orter i Finland, hemman och sjöar bära namn af Hijsi – i Pijkis och i Paldamo Hijsi och Hijttis i Åbo Stad en gård, Hijdenala i Pemar, Hijttis i Janakkala, Kimito och Lojo, Hiiden kangas i Nousis, Hijden wesi och Hijden wainio i Wichtis &c. Se Kalewa.

      HIJTEIN-KIRKKO, vid gamla Kunga-Sätet Saaris i Wirmo Socken, vid berget Isomäen wuori, Hijtein Kirkko, i.e. Templum Deorum sylvestrium; där finnas stenar satte i den ordning, som Tempel brukade grundläggas och upmuras.

      HIJTOLAINEN eller Hittolainen, et elakt bergstroll af Hijsis familie, hvars sträfva hår förvandlades til ormar; hvarföre ormen titleras: Hijtolaisen hiuskarwa, Pannahaisen partakarwa.

      HIPPA, (Ylimmäinen Metän Kuningas) Faunus el. Pan, den förnämste

      Skogs-Gud, kanske den samme, som titleras Kuippana; skulle drifva

      Skogsdjur i giller och fällor, hvarom han anropas således:

      Kuippana metän kuningas,

      metzä Hippa halliparta,

      Kulettele kultiasi

      Mieluussa mehtolassa,

      Käyttele hopeitas,

      Puhalla punainen lanka

      Poikki pohjolan joesta,

      Sini lanka siuwwauta,

      Tulla suurta tulla pientä,

      Wiljaa monen muosta,

      Kynttä kaiken karwallista,

      Lapin laajalta mäeltä

      Niin säs tu-u tuonnempata

      Laajasta lapin perästä &c.

      Kuippana du Skogens Kung,

      Du Skogens lustige Gubbe med skiftande skägg,

      Led dina guldvärda djur

      I den nöjsamma skogen,

      För an dina silfverdyra Kreatur, (i synnerhet Räfvar),

      Blås ut rakt dit röda garn

      Tvärs öfver ifrån Nordens elf.

      Svinga den blåa tråden (tvinna),

      At både stora och små djur må komma,

      Villebråd af många slag,

      Klordjur af alla färgor,

      Ifrån Laplands vidsträkta högder;

      Hämta dem längre ifrån,

      Ifrån det vidlyftiga Lapplands yttersta vrå. —

       Hiippa, en lek om våren. Se Helaa.

      HILLERWO, en Utter-Gudinna, Saukon oma Emuu. Bodde vid forssar, bäckar och källor; Skulle gifva uttrar; kallades ock wejen ehtosa Emäntä; en rik och gunstig vatu-fru; dess man var Juoletar.

      St. HINRIK, En Lärare ifrån England; kom til Sverige med sin Landsman Cardinalen Nicolaus Albanensis 1153, och blef af honom förordnad til Biskop i Upsala. Han fölgde med Erik den Helige til Finland, där han omvände och döpte många hedningar, och styrkte dem, som af Eriks vapen redan voro tvungne til dop och Christendom.

      Men när Hendrik på Svenskt sätt ville gästa på et gods, som tilhörde Lalli, en förnäm Finne, och i ägarens frånvaro uttog det han behöfde, blef han af den förtörnade Lalli öfverfallen och ihjälslagen på isen i Kjulo träsk, först på året 1158. Lalli afhögg St. Hinriks tumm, hvarpå var en gullring, som flög på isen, men glittrade fram om våren, då den gjorde mirakel och en blind, som först blef den varse, feck sin syn igen. Samma tumm, är nu et insigne i Åbo Dom-Capitlets Sigill.

      Detta dråp gjorde Henrik til en Martyr och uphögde honom til et Helgon. Påfven Adrian IV utgaf en Bulla, at St. Henrik skulle blifva Canonicerad, och d. 19 Januarii, kallad Hindriksmessa, skulle hans åminnelse heligt firas, och St. Henrik antagas til Sveriges och Finlands Patron. Hans graf i Nousis kyrka, tre mil ifrån Åbo, blef mycket besökt, Hans åkallan troddes bota sjukdomar och hela kropps bräkligheter. Dom-Kyrkan i Åbo blef invigd på Unikangar til hans ära, och hennes underlagde Bönder kallades St. Henriks Landtboar. St. Henriks bild i Lebens grösse fins af träd, med Biskops mitra, i Pedersöre kyrkas väkenhus.

      Se Lalli och Rändämäki.

      HIPPA, en Skogs-Gud. Se Hiippa – En annan vid namn Hippa anses för Hijsis dotter, Som skulle plåga tjufvar, hvarom Runan säger: Hippa hijjen tyttäriä – warkahani wartaxi, omoani ottamahan. – Se Hijjen väki, Hijsi, Kipinäter.

      HIRMU, en förskräckelig Jätte; fördref colique. Hirmu kourilla kowilla, kaikkiwallan kahleilla.

СКАЧАТЬ