Socialförsäkringsbalk. Sverige
Чтение книги онлайн.

Читать онлайн книгу Socialförsäkringsbalk - Sverige страница 30

Название: Socialförsäkringsbalk

Автор: Sverige

Издательство: Проспект

Жанр: Юриспруденция, право

Серия:

isbn: 9785392092451

isbn:

СКАЧАТЬ eller ersättningen.

      Undantag för vissa inkomster

      Ersättning understigande 1 000 kronor

      16 §

      Om ersättning för arbete för någon annans räkning inte kan antas uppgå till minst 1 000 kronor under året, räknas ersättningen från denne som sjukpenninggrundande inkomst endast om ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.

      Semesterlön och semesterersättning

      17 §

      Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte semesterlön till den del lönen överstiger vad som skulle ha betalats i lön för utfört arbete under motsvarande tid. Motsvarande begränsning gäller för semesterersättning.

      Vissa utdelningar, kapitalinkomster och lån

      18 §

      Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte inkomst som avses i 10 kap. 3 § 1–3 inkomstskattelagen (1999:1229).

      Mindre ersättning till idrottsutövare

      19 §

      Som sjukpenninggrundande inkomst av anställning räknas inte ersättning som en idrottsutövare får från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året kan antas bli mindre än ett halvt prisbasbelopp.

      Vissa avtalsförmåner som avses i lagen om särskild löneskatt

      20 §

      Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte följande ersättningar:

      1. ersättning som anges i 1 § första stycket 1–5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och

      2. ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt.

      Ersättning från vinstandelsstiftelse

      21 §

      Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) om följande förutsättningar är uppfyllda:- ersättningen avser en sådan anställd som omfattas av ändamålet med vinstandelsstiftelsen,

      — ersättningen avser inte betalning för den anställdes arbete åt vinstandelsstiftelsen, och

      — de bidrag arbetsgivaren har lämnat till vinstandelsstiftelsen har varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande andel av de anställda.

      Detta gäller även ersättning från en annan juridisk person med motsvarande ändamål som en vinstandelsstiftelse.

      22 §

      Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag gäller det som föreskrivs i 21 § inte ersättning som den juridiska personen lämnar till företagsledare eller delägare i företaget eller till en person som är närstående till någon av dem.

      Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229).

      23 §

      Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren har lämnat under något av åren 1988–1991.

      Försäkrade som senast för juli 2008 beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning

      24 §

      Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte inkomst på grund av förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §.

      Årsarbetstid

      Allmänna bestämmelser

      25 §

      Årsarbetstid ska beräknas för en försäkrad som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis avser anställning. Årsarbetstiden beräknas när den enligt särskilda bestämmelser har betydelse för beräkningen av en förmån.

      26 §

      Årsarbetstiden är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad tills vidare kan antas komma att ha som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid i sitt förvärvsarbete.

      27 §

      Årsarbetstiden beräknas i dagar endast när den schablonberäknas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstiden.

      Ledighet som likställs med förvärvsarbete

      28 §

      När årsarbetstiden beräknas ska följande ledigheter likställas med förvärvsarbete:

      1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade under ledigheten får semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dagar då han eller hon är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas som semesterdag,

      2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas,

      3. ledighet under tid då den försäkrade får ersättning för att delta i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och

      4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet.

      Beräkning av årsarbetstiden

      29 §

      Årsarbetstiden avrundas till närmast hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.

      30 §

      När den försäkrades СКАЧАТЬ